Harald Holmqvist fotograferad av sin son Carl-Harald vid en lunch 1955.
Harald Holmqvist
En av fotografins pionjärer
Harald Holmqvist föddes 1877 i Bärfendal i mellersta Bohuslän. Harald är min farmors bror och genom åren har jag fått höra att han var en pionjär som dokumenterade allmogen i Bohuslän. Det gjorde mig nyfiken att söka vidare i hans historia och bilder.
Stockholm i januari 2026
Lars Holmqvist
Uppväxten i Bärfendal
Harald Holmqvist får en kamera av sina föräldrar när han är tolv år gammal. Det är sommar och han har just avslutat sin 6-åriga folkskola. På lördagarna cyklar han längs slingrande grusvägar till Fjällbacka och fotograferar fiskarna när de kommer in med fångsten efter en vecka till sjöss. Helgen därpå är han tillbaka och säljer bilderna när fiskarna kommit in till kaj och hunnit ta sig några supar.
Historien har jag fått berättad av Haralds barnbarn och den beskriver starten på en 60-årig karriär som fotograf.
Familjefoto av kabinettstypen taget av Bärfendalsfotografen Albin Berns år 1895. Harald är 17 år och står bakom sin far Carl Fredrik. Från vänster ses systrarna Anna och Hildur, Haralds mor Paulina med dotter Rut i knät. Haralds halvbror Axel, från faderns första äktenskap, hade nu flyttat hemifrån och saknas på bilden.
Ett typiskt familjealbum från 1800-talets slut. Albumen kompletterades med nya bilder fram till 1930-talet. Harald kom att bygga sin framtida verksamhet på den här typen av ateljébilder. Albumet ovan tillhörde mina farföräldrar, där jag funnit flera av Haralds bilder.
Harald blir
fotograf
Kameran som Harald fick av föräldrarna bör ha varit en uppmuntran att bli fotograf. Men hur såg de egentligen på hans yrkesval?
Även om fadern var akademiker tror jag att båda föräldrarna såg att fotograf var ett yrke med möjligheter till goda inkomster. Yrket låg helt enkelt i tiden. Under andra halvan av 1800-talet ville alla ha sitt porträtt förevigat på ett visitkort som byttes i sociala sammanhang och i hemmen fylldes digra fotoalbum med familjebilder från ateljéerna. Haralds framtida karriär kom att bygga på den här typen av bilder, där fotografiet monterades på kartong med fotografens namn och adress längst ner. Storleken på de mindre visitkorten var ungefär 6x9 cm och de större kabinettskorten hade måtten 11x16 cm.
Att vara fotograf vid förra sekelskiftet innebar ständiga resor till nya orter där arbete fanns. Harald hade tidigare rest långväga för praktik och utbildning, men nu var det dags att ta klivet ut i yrkeslivet på riktigt.
Under åren 1899 till 1909 byter han bostadsort sex gånger. Han arbetar både som föreståndare i andra fotografers ateljéer, där ett avtal bestämde villkoren, och i ateljéer som han själv ägde och sedan sålde vidare. Tre av ateljéerna drev han i ägarens namn vilket försvårat efterforskningen av hans bilder från de orterna.
De första
ateljéerna
Harald var verksam i sammanlagt sju ateljéer på sex olika orter under sin karriär. Den första och den sista var i Göteborg.
1. Göteborg 1899 - 1900
2. Grebbestad 1900 - 1903
3. Lysekil 1903 - 1904
4. Helsingborg 1904 - 1905
5. Stockholm 1905 - 1906
6 Falun 1906 - 1909
7 Göteborg 1909 - 1955
Interiörbild ur ett reklamblad för ateljén 1909. Inredningen sägs vara i "modern salongsstil".
Ingången till ateljén
på Östra Hamngatan 39
Atelier
Jonason
1905-1955
Efter tio år av ständiga resor är Harald tillbaka i Göteborg där han kommer att stanna och bilda familj. År 1909 flyttar han in i Vasa församling och börjar som föreståndare för Atelier Jonason. Ateljén startades 1864 av Aron Jonason som var 1800-talets mest kända fotograf i Göteborg med ett stort umgänge bland stadens kändisar och kulturella.
I samband med att Harald börjar sitt uppdrag flyttar ateljén till nya lokaler på Östra Hamngatan 39. Flytten uppmärk-sammas i pressen. Den 31 oktober 1909 skriver sig-naturen E-z följande i Göteborgs aftonblad:
Aron Jonasons nya atelier är ett samtalsämne i staden. Igår invigdes den av teaterdirektörer, författare, stads-fullmäktige. redaktörer, ingenjörer, hoffotografer från Skåne och Danmark, kammarherrar, bankdirektörer, grossörer, m fl. Och alla kommo övferens om, att den nya ateliern kan betraktas som en kulturell epok i Göteborgs historia.
Det stora uppdraget
År 1923 bildar Harald Fotomonopolet tillsammans med Fritz Bruce och Anders Karnell. Uppdraget var att fotografera Jubileumsutställningen i Göteborg. Bolagets namn var väl valt - de hade i stort sett ensamrätt till all fotografering från utställningen. Inte ens allmänheten fick fotografera fritt.
Utställningen startade dramatiskt. I Göteborgs hamn pågick en blockad och bråk utbröt mellan strejkare och strejkbrytare. Skott avlossades i hamnen samtidigt som kung Gustav V invigningstalade på utställningen. Händelsen påverkade dock inte ceremonin som genomfördes planenligt.
Fotomonopolets medlemmar utanför sin lokal på utställningsområdet. Från vänster Fritz Bruce, Anders Karnell och Harald Holmqvist. Bild GBG stadsmuseum.
Harald (till vänster) och kollegan Curt Götlin granskar negativ vid en kurs om polyfoto år 1945. Foto: Karl Sandels.
Bild Moderna Muséet.
Nya
marknader
Under slutet av 1920-talet minskar intresset för de traditionella ateljéporträtten allt eftersom enklare kameror med rullfilm börjar bli vanliga i de svenska hemmen. Familjealbumen fylls av egna bilder. Men som vanligt är Harald inte sen att anpassa sig och satsar nu på amatörmarknaden.
Harald startar 1925 två butiker för amatörfotografer och har nu verksamheter på tre adresser inom Vallgraven. Han erbjuder film, plåtar, kameror, framkallning och kopiering av bilder.
Arkivfyndet
I förteckningen över bilder på Göteborgs stadsmuseums arkiv såg jag att det fanns 49 samlingar med glasnegativ från Haralds ateljé som inte var digitaliserade. Jag blev förstås nyfiken på vad som dolde sig i dessa lådor.
Jag kontaktade arkivet och frågade om jag kunde få titta på materialet. Trots att arkivet var stängt på grund av flytt, fick jag komma dit en dag i början av 2025. Till min stora förvåning upptäcker jag då att materialet omfattar cirka tio tusen (!) glasnegativ med ateljéporträtt som Harald tagit mellan åren 1910 och 1940.
Ett av Haralds tio tusen arkiverade glasnegativ med hans egna anteckningar.
Harald vid ateljéns retuschbord. Foto av sonen
Carl Harald 1955. I bakgrunden till höger skymtas
ett stereoskop.
Avslutning
Jag har nu levt med Harald genom arkiv, tidningsklipp och böcker. Inget sägs där om hans person. Ändå tycker jag mig se konturen av en ytterst målmedveten och strävsam person, en driven fotograf och en duktig affärsman med förmåga att skapa goda samarbeten. Han är definitivt en rättskaffens man och jag tänker då på tvisterna runt jubileumsutställningens avtal, hans JO-anmälan och styrelseuppdragen. Samtidigt rör han sig i bohemiska kretsar på teatern och bland kulturpersonligheter. Han var också en familjekär far som ser ut att kunna koppla av på sommarnöjet i skärgården. Så givetvis hade han olika sidor.
Som jag nämnde tidigare, drev han fyra av sina sju ateljéer i andra fotografers namn. Det gällde även den längsta tiden i Aron Jonasons ateljé. Affärsidén att förvalta ett redan inarbetat varumärke kom alltså före bekräftelsen av att se sitt eget namn i tryck och på sina bilder. Jämfört med sin företrädare Aron Jonason som ordnade stora ateljéfester och vimlade med känt folk, hade Harald en betydligt mer lågmäld framtoning.
En sak tror jag mig vara säker på, nämligen att han hade en genuin nyfikenhet på människor och en förmåga att skapa förtrolig kontakt med dem han fotograferade - egenskaper som utmärker alla framgångsrika fotografer.
Stockholm i januari 2026
Lars Holmqvist